Anvisningar för OVK, byggnadsägare
Bakgrund
OVK infördes 1991. Syftet med obligatorisk ventilationskontroll är att besiktningen skall verifiera att ventilationen uppfyller de kraven som ställs enligt regelverken för OVK och bygg[1]. Även Folkhälsomyndigheten har rekommendationer och krav gällande ventilation. För arbetsplatser finns det krav och rekommendationer från AMV (arbetsmiljöverket) gällande ventilation[2].
Krav på egenkontroll enligt egenkontrollförordningen föreskriver att byggnadens ägare skall ha regelbunden tillsyn på sådant som kan påverka människors hälsa.
Kommunernas byggnadsnämnd är tillsynsmyndighet.
Varför OVK?
OVK ska ses som ett värdefullt instrument för att minska riskerna för hälsoproblem p g a bristande ventilation. En OVK besiktning skall också vara vägledande i arbetet med energieffektivisering[3]. Dessutom kan felaktiga flöden och tryckförhållanden allvarligt skada byggnaden. Det gäller såväl klimatskalet som utrymmen som badrum m m.
Det är byggnadens ägare som har ansvaret för att godkänd OVK finns. För OVK besiktning anlitas en därför certifierad OVK funktionär. Dessa finns på Boverkets hemsida under certifierade personer.
OVK plikt, besiktningsintervaller
1. Förskolor, skolor, vårdlokaler och liknande oavsett typ av ventilationssystem samt
flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med FT- och FTX-ventilation. 3 år
2. Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med F-, FX- och S-ventilation. 6 år
Hur går det till?
För att underlätta OVK besiktning, se till att:
– föregående OVK protokoll tillhandahålls OVK funktionären
– samtliga utrymmen är (lätt)tillgängliga
– aggregatrum är endast för (ventilations) utrustning, observera brandrisken och konsekvenser för försäkringsskydd
– erforderlig uppdaterad dokumentation finns, dvs ritningar, drift- och underhållsinstruktioner, driftkort. Bristfälliga eller saknade instruktioner kan leda till ”ej godkänt”
– om så behövs, att det finns tillgång till stegar, andra hjälpmedel
– utför gärna egen kontroll innan, dvs att du själv åtgärdar[4] så att du är övertygad om att system ser ut/fungerar som det är tänkt. OVK skall inte fungera som kontroll för vad man behöver åtgärda.
För att OVK ska vara till störst nytta för såväl byggnadens ägare som brukarna, tänk på följande:
– upphandla OVK besiktning, ställ krav och be om referenser. Använd gärna dessa anvisningar i upphandlingen. Att köpa billigt kan bli dyrt.
– en OVK besiktning skall utföras på hela ventilationssystemet. Flöden skall mätas, dvs genom aggregatet (om möjligt), delflöden i samlingskanaler samt i varje don[5]. Även flödesprotokoll skall lämnas till kommunens byggnadsnämnd (ombesörjs av OVK funktionären). Byggnadens ägare skall också få kopia av hela besiktningsprotokollet, inkl flödesprotokoll.
– OVK protokollet bör innehålla uppgifter om energibehoven för ventilationen, såväl elenergi till fläktar som värme.
– se OVK som ett bra sätt att
- minimera hälsoriskerna för brukarna
- energieffektivisera och
- minska utsläpp samtidigt som man sparar pengar.
- minska risken för fuktskador i väggar och vindsbjälklag.
Efter OVK besiktningen
Besiktningspersonen upprättar protokoll där det skall framgå om system(en) godkänns. Därvid skall en totalbedömning, med ”slutsats” göras.
Smärre avvikelser behöver inte vara anledning till
underkännande. Det är dock byggnadsägarens skyldighet att anmärkningar åtgärdas
snarast även om OVK är godkänd. Anmärkningar som kvarstår från förra ordinarie
besiktning kan leda till ”ej godkänt”.
Om det bedöms att upptäckta brister är av den art att de äventyrar funktionen,
ska utlåtandet vara ”ej godkänt”. [6]
Besiktningspersonen skickar OVK protokollet till byggnadsnämnden och byggnadens ägare.
Är resultatet av OVK ”Ej Godkänt”, skall byggnadsnämnden i
samråd med byggnadens ägare upprätta en åtgärdsplan med datum för ombesiktning[7].
I OVK protokollet skall det stå under ombesiktning: snarast
Är resultatet av OVK godkänt används det som underlag till egenkontroll och energieffektivisering.
Byggnadens ägare skall sätta upp resultatet av besiktningen, ett intyg, på välsynlig plats i byggnaden.
Vad händer om man inte utför OVK?
Kommunerna är tillsynsmyndighet. Kommunen kan påtala att OVK utförs, om så behövs, med vitesföreläggande. Vite innebär inte att man slipper OVK.
Lägenheter eller lokaler som OVK funktionären inte får tillgång till, där skall byggnadens ägare kontaktas av byggnadsnämnden med meddelande om vitesföreläggande. (Boverket)
Om ordinarie besiktningsdatum har passerats, bör OVK utföras som 1:a OVK vilket innebär mer ingående besiktning samt att det inte får finnas några anmärkningar.
Framförallt innebär utebliven eller försenad OVK en ökande risk för brukarnas hälsa, ökande risk för skador på byggnaden och överanvändning av energi och därmed ökade kostnader.
Tänk på att det alltid är byggnadens ägare som har ansvaret för godkänd OVK.
Övrigt
Återkommande besiktningsintervall för OVK utgår alltid från ordinarie besiktningsdatum. Det gäller även om det gjorts en ombesiktning kortare tid efter ordinariebesiktning. Exempelvis en OVK besiktning som utförs ett år efter ordinariebesiktningsintervall passerats, skall i tre årsfallet ha nästa besiktning två år efter den aktuella besiktningen.
Om byggnadsnämnden anser att en OVK besiktning är felaktig/bristfällig utförd kan kommunen utse en annan OVK funktionär för att utföra OVK.[8]
Så kallad 1:a besiktning utförs i nya byggnader, även villor som inte har krav på återkommande besiktning. Vid en sådan besiktning ska undersökningen vara mer ingående samt vara utan anmärkningar. Godkänd OVKbesiktning krävs (bl.a.) för att få slutbesked.
Kontroll av brandskydd ingår inte i OVK annat än kontroll av brandspjälls täthet.[9]
Vad gäller om verksamheten/användning i en byggnad ändrats,
men ventilationen inte är anpassad?
VÄS 3, byggnadens ägare skall då starta ”anmälningspliktig” process.
Mer information: Generellt om ventilation
I Inomhusluften samlas föroreningar från bl a matlagning, rökning, städning, dusch och tvätt.
Dessutom förorenas luften av t.ex. koldioxid från människors utandningsluft. Inomhusluften behöver därför bytas ut mot frisk luft utifrån och detta tillgodoses genom en fungerande ventilation. En bra ventilation bidrar till att minska risken för hälsoproblem orsakade av till exempel radon och fukt.
Ventilationens funktion
Tilluft- Tilluft kallas den friska luft som kommer in i bostaden. Det kan vara uteluftsventiler eller ventiler i ett FT(X) system. Tilluft tas normalt in i de utrymmen där man vistas mest, dvs sovrum, vardagsrum i bostäder.
Frånluft-
Frånluft
kallas den ”smutsiga” luft som förs bort från bostaden genom ventiler i kök,
badrum och toalett.
Luftföringsprincipen skall alltid vara från utrymmen där luften skall vara så
ren som möjligt till utrymmen där luften smutsas ner.
Självdragsventilation
(S)- Luften
ska strömma in genom tilluftsventiler och strömma ut via frånlufts-ventiler i
toalett, badrum och kök. Draget i ventilationen skapas av temperaturskillnader
hos luften utomhus och inomhus och höjdskillnaden mellan där tilluften kommer
in i byggnaden och där frånluften lämnar byggnaden. Självdragsventilation
fungerar bäst vid den kallare årstiden då skillnaden mellan inne- och
yttertemperatur är som störst.
Fläktstyrt frånluftssystem (F)- Tilluft kommer in genom
tilluftsventiler. Luften sugs ut med en me-kanisk fläkt i kök och/eller badrum
och toalett.
Fläktstyrt från- och tilluftssystem (FT)- Tilluft (fläktstyrd) kommer in
genom tilluftsventiler i sovrum och
vardagsrum. Luften sugs ut med en fläkt i kök och/eller badrum och toalett.
FT-system kan även kombineras med värmeväxlare och kallas då FTX-system.
Riktvärde för ventilation
Folkhälsomyndigheten
föreskriver följande när det gäller ventilation:
– I bostäder bör luftomsättningen inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme.
Detta innebär att luften bör bytas ut varannan timme. – Tilluftsflödet bör inte
understiga 0,35 liter uteluft per sekund och m² golvarea eller fyra liter per
sekund per person.
Ventilationsundersökningar
En enklare kontroll kan man göra genom
– att använda papper eller rök för att kontrollera luftrörelserna vid tillufts- och frånluftsventilerna.
– kontroller förekomst av kondens på eller mellan fönster tyder på bristande ventilation
– klagomål på/kontroll av dålig lukt, fuktfläckar, mögelförekomst
För hög tillufttemperatur (rekommendation 18-19 ° i bostäder) leder till dålig ventilationseffektivitet och högre kostnader.
Vid
misstanke om att luftflödena är bristfälliga är det nödvändigt att låta utföra
en fackmässig luftflödesmätning.
Funktionskontrollen ska utföras av en certifierad OVK funktionär. Dessa kan du hitta på Boverkets hemsida under certifierade personer.
Riksdagens Miljömål om ventilation
| Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Ett av dessa, ”god bebyggd miljö”, innebär bland annat att bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Enligt ett av delmålen ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt detta. Delmål ska vara uppfyllt senast år 2020. |
Information på hemsidor:
https://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/ventilation/ovk/
https://www.av.se/inomhusmiljo/luft-och-ventilation/
[1] Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga samt BFS 2012:7 – OVKAR 1, Krav på ventilation finns även i BBR, PBL, PBF m m.
[2] AFS 2009:2, AFS 2018:5
[3] Vid besiktningen ska i protokollet antecknas sådana uppgifter som behövs för att vid en kommande energideklaration kunna beräkna den mängd energi som används för ventilation av byggnaden
[4] Smuts i aggregat och don är vanliga anmärkningar
[5] AR till 5 kap. PBF, OVKAR
[6] Tidigare användes systemet med bedömning 0-1-2. Detta skall dock inte tillämpas längre.
[7] Enligt PBL är byggnadsnämnden tillsynsmyndighet, inte OVK funktionären.
[8] Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 34 §
[9] Bov: OVK handlar om skydd för människors hälsa, säkerställa tillfredställande inomhusklimat. Retroaktiva brandskyddskrav enligt MSB är byggnadens ägare ansvar