Bygga nytt? Energiprestanda

Anvisning för redovisning av energiprestanda, genom beräkning.

Kapitel 9 i BBR föreskriver verifiering av byggnaders energieffektivitet vid nybyggnation eller vid väsentlig ändring.
Verifiering kan göras genom beräkning vilken utförs av person som anses ha kompetens för detta.[1]
Byggnaders energianvändning skall verifieras senast 2 år efter att byggnadens tagits i bruk, genom en energideklaration. En sådan skall utföras av därför certifierad person, sk. energiexpert.

Anvisningar:
I BBR kap 9 ställs krav på redovisning av effektiv energianvändning.

– Redovisning av energiprestanda, enligt BBR kap 9, görs tillsammans med sammanfattning av de mest väsentliga ingångsvärden, på max 2st A4 sidor, på ett översiktligt sätt.
– En enkel redovisning av energibalans i form av tabell eller tårtdiagram rekommenderas.
– Ingångsdata ska vara specifikt för objektet och endast vara energirelaterad.[2]
– Beteckningar, facktermer, nomenklatur bör följa samma som används i BBR.
– 2016 införde Boverket BEN, därför är det också på sin plats att redovisa på ett enkelt och jämförbart sätt hur hänsyn tagits till BEN. Exempel kan vara hushållsel och tappvarmvatten.

– Byggnaders lufttäthet är mycket avgörande för effektiv energianvändning, detta beaktas och redovisas särskilt (och senare vid energideklaration varvid provtryckning rekommenderas)

Vår starka rekommendation är att byggherren anlitar en certifierad energiexpert för att utföra energiprestandaberäkning och, vilket är krav, energideklaration när den blir aktuell. Om inte samma person kan utföra båda uppgifter, blir det ändå ett säkrare sätt att verifiera eftersom certifierade energiexperter skall räkna på samma, av Boverket föreskrivet sätt, på objektet.

Bedöms redovisningen på max 2st A4 sidor som inkomplett kan vi begära in utförligare uppgifter. [3]

Bakgrund:
Sedan krav på energiprestandaberäkning infördes har det frekvent förekommit att byggnadsnämnden fått in redovisningar som är svårhanterliga. Dels har omfattningen varit upp till 21 sidor, dels har det används nomenklatur som inte överensstämmer med den som BBR använder. Dessutom har det kommit in redovisningar där olika språk har blandats.

För energiprestandaberäkningar används ett flertal olika på marknaden förkommande kalkylverktyg.
Dessa har olika upplägg, olika facktermer, olika sätt att redovisa och presentera. De är dessutom behäftade med olika brister och har varierande sätt att hantera indata, köldbryggor, felmarginaler m m. som kan påverka beräkningsresultaten.

Textruta: Senaste version 2018-12-15

På byggnadsnämnden finns inte resurser att granska alla olika typer av kalkylprogram, tolka begrepp och värdera brister och felmarginaler. Enligt regelverket är det inte heller faktorer som vi ska ta hänsyn till om det inte finns särskild anledning till det.

Observera att det är byggherren som har det fulla ansvaret gentemot myndigheter.


[1]  Om kommunen anser att byggherrens egenkontroll inte är tillräcklig kan byggnadsnämnden kräva att en energiexpert anlitas som certifierad sakkunnig enligt PBL. Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 8 §

[2] I sammanhanget är exempelvis densiteten och liknande data, på olika byggnadsmaterial allmänt tillgängliga och behöver/ska inte redovisas.

[3] Bristande/inkomplett redovisning kan förlänga handläggningstiden.

Tema av Anders Norén