Anvisning för redovisning av energiprestanda, genom beräkning.
Kapitel 9 i BBR föreskriver verifiering av byggnaders
energieffektivitet vid nybyggnation eller vid väsentlig ändring.
Verifiering kan göras genom beräkning vilken utförs av person som anses ha
kompetens för detta.[1]
Byggnaders energianvändning skall verifieras senast 2 år efter att byggnadens
tagits i bruk, genom en energideklaration. En sådan skall utföras av därför
certifierad person, sk. energiexpert.
Anvisningar:
I BBR kap 9 ställs krav på redovisning av effektiv energianvändning.
– Redovisning av energiprestanda, enligt BBR kap 9, görs
tillsammans med sammanfattning av de mest väsentliga ingångsvärden, på max 2st
A4 sidor, på ett översiktligt sätt.
– En enkel redovisning av energibalans i form av tabell eller tårtdiagram
rekommenderas.
– Ingångsdata ska vara specifikt för objektet och endast vara energirelaterad.[2]
– Beteckningar, facktermer, nomenklatur bör följa samma som används i BBR.
– 2016 införde Boverket BEN, därför är det också på sin plats att redovisa på
ett enkelt och jämförbart sätt hur hänsyn tagits till BEN. Exempel kan vara
hushållsel och tappvarmvatten.
– Byggnaders lufttäthet är mycket avgörande för effektiv energianvändning, detta beaktas och redovisas särskilt (och senare vid energideklaration varvid provtryckning rekommenderas)
Vår starka rekommendation är att byggherren anlitar en
certifierad energiexpert för att utföra energiprestandaberäkning och, vilket är
krav, energideklaration när den blir aktuell. Om inte samma person kan utföra
båda uppgifter, blir det ändå ett säkrare sätt att verifiera eftersom
certifierade energiexperter skall räkna på samma, av Boverket föreskrivet sätt,
på objektet.
Bedöms redovisningen på max 2st A4 sidor som inkomplett kan vi begära in
utförligare uppgifter. [3]
Bakgrund:
Sedan krav på energiprestandaberäkning infördes har det frekvent förekommit att
byggnadsnämnden fått in redovisningar som är svårhanterliga. Dels har
omfattningen varit upp till 21 sidor, dels har det används nomenklatur som inte
överensstämmer med den som BBR använder. Dessutom har det kommit in
redovisningar där olika språk har blandats.
För
energiprestandaberäkningar används ett flertal olika på marknaden förkommande
kalkylverktyg.
Dessa har olika upplägg, olika facktermer, olika sätt att redovisa och
presentera. De är dessutom behäftade med olika brister och har varierande sätt
att hantera indata, köldbryggor, felmarginaler m m. som kan påverka
beräkningsresultaten.
På byggnadsnämnden finns inte resurser att granska alla olika typer av kalkylprogram, tolka begrepp och värdera brister och felmarginaler. Enligt regelverket är det inte heller faktorer som vi ska ta hänsyn till om det inte finns särskild anledning till det.
Observera att
det är byggherren som har det fulla ansvaret gentemot myndigheter.
[1] Om kommunen anser att byggherrens egenkontroll inte är
tillräcklig kan byggnadsnämnden kräva att en energiexpert anlitas som
certifierad sakkunnig enligt PBL. Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 8 §
[2] I sammanhanget är exempelvis densiteten och liknande data, på olika byggnadsmaterial allmänt tillgängliga och behöver/ska inte redovisas.
[3] Bristande/inkomplett redovisning kan förlänga handläggningstiden.
Länk till förklarande text